Privatpersoners insamlingar

I samband med katastrofer eller närståendes sjukdom förekommer att privatpersoner startar insamlingar i sociala medier. För dig som överväger att ge pengar till en privatperson är det viktigt att känna till hur privata insamlingar fungerar och vad som skiljer dem från insamlingar som drivs av etablerade organisationer.

Vad är en privat insamling?

En privat insamling innebär att en privatperson ber om gåvor till sitt eget bankkonto ofta via Swish. Sådana privata insamlingar sker ofta via grupper i sociala medier eller genom inlägg av en känd person, till exempel en influencer. Till skillnad från organisationer med 90-konto omfattas privata insamlingar inte av extern tillsyn eller formella krav på redovisning. Det finns alltså ingen oberoende kontroll av hur pengarna används.

Ett tryggare sätt för en privatperson att starta en insamling är att via en insamlingsorganisations webbsida starta en egen insamling. Flera organisationer med 90-konto erbjuder en sådan möjlighet.

Om man som privatperson vill starta en insamling till en insamlingsorganisation genom exempelvis försäljning av produkter där betalning sker genom en gåva till ett 90 Swish-nummer rekommenderar vi att man först tar kontakt med organisationen och kommer överens om hur man ska informera givarna.

Vad bör du kontrollera innan du ger?

Den som startar en insamling har ansvar för att tydligt informera om:

  • Vem som står bakom insamlingen
  • Om mottagaren känner till och har godkänt insamlingen
  • Vad pengarna ska användas till
  • Hur och när medlen ska överlämnas

Det är också bra att se om insamlingen ger löpande information om hur mycket som samlats in och hur medlen används. Tydlig och öppen kommunikation minskar risken för missförstånd.

Ekonomiska risker att vara medveten om

När pengar sätts in på ett privat konto tillhör de juridiskt kontoinnehavaren. Det innebär att medlen i vissa fall kan påverkas av exempelvis skulder hos Kronofogden. Om kontoinnehavaren har skulder kan pengarna bli föremål för utmätning.

Som givare är det därför viktigt att förstå hur insamlingen är organiserad och vem som tar emot pengarna.

Eftersom det saknas krav på extern redovisning finns det heller inget regelverk som säkerställer hur medlen fördelas eller används. Det gör det extra viktigt att själv göra en bedömning innan du väljer att bidra.

Skillnaden mellan privat insamling och 90-konto

Organisationer med 90-konto granskas av Svensk Insamlingskontroll och måste uppfylla fastställda krav på ekonomi, redovisning och användning av insamlade medel.

En privat insamling omfattas inte av dessa krav. Om du som givare vill ha större insyn och formell kontroll kan det därför vara ett alternativ att i stället skänka pengar till en organisation med 90-konto som arbetar inom det aktuella området.